Antal finnar i sverige
Å andra sidan finns det språkliga insatser inom äldreomsorgen, det vill säga för första generationens sverigefinnar som nu är i pensionsåldern. Man kan utvärdera sig själv och belysa olika problem med framställningen — något man sällan har möjlighet till i en tidningstext till exempel eftersom formatet inte tillåter så långa och detaljerade utläggningar.
Enligt rapporten Sveriges språk — vem talar vad och var? Jag vill ändå understryka att det är Mikas film och inte min, trots att den handlar om mig och min subjektiva upplevelse av att vara sverigefinne, säger Latvalehto. Maria: Den här skammen, som man kände — eller som man förväntades känna snarare — för jag var oerhört stolt över språket och mitt ursprung och allting.
Maria, andra generationens sverigefinne, Latvalehto 92 Från film till doktorsavhandling Arbetet med filmen Ingen riktig finne var en omfattande och tidskrävande process. De hörde till arbetarklassen och målet för de flesta var att bara bo några år i Sverige för att tjäna pengar och sedan återvända. I början hade jag en stor roll i förproduktionen, jag kände till olika personer som medverkade i filmen, men så småningom blev det klart att filmen skulle handla om mig och då förändrades också min roll i processen.
Finlandssvenskarna utgör cirka en fjärdedel av alla sverigefinländare. År utökades det med ytterligare nio kommuner, året därpå med fyra, ytterligare ett år senare med två och sedan med fyra och slutligen med två kommuner. Det subjektiva perspektivet i filmen är också en av orsakerna till att Latvalehto ville fortsätta arbeta med temat men på ett annat sätt, att det blev ett akademiskt arbete var trots allt ingen självklarhet.
Vad var orsaken till att du ville skriva din avhandling på engelska och inte på svenska eller finska? Jag orkar inte, jag har nog med belastning. Det finns vissa tendenser hos andra generationens invandrare som kan påstås vara gemensamma oberoende av vilka länder det är frågan om, säger Latvalehto. Av dessa var födda i Finland och 62 födda i Sverige av två finländska föräldrar.
På ett eller annat sätt kommer dom kunna använda det i framtiden för sig själva. Att göra ett konstnärligt arbete som handlade om mig efter filmen, skulle ha varit som att upprepa sig. Berättelsens huvudstråk, min och min pappas resa till Göteborg, tog bara elva dagar, men det är mycket kring det som filmades efter eller före den resan. År fick gruppen på initiativ av Svenska Akademien en egen dag i kalendern, den 24 februari, det vill säga folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds — födelsedag.
Den andra generationens invandare däremot hamnar någonstans däremellan. Speciellt Carl Axel Gottlund , som brukar kallas för sverigefinnarnas apostel, var utmärkande för den finska saken i Sverige.
Här bor sverigefinländarna - se kartan
För de gjorde dom ju. I fem år arbetade Latvalehto och Ronkainen med storyn och filmade de olika delarna. Detta ger rätt att använda finska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden där "språken har använts av tradition och fortfarande används i tillräcklig omfattning" förvaltningsområdet för finska. Hur mycket tror du att dina egna upplevelser har präglat avhandlingen?
Så den språkliga kopplingen finns inte längre trots att den känslomässiga gör det. Första generationens invandrare har ofta en mycket stark koppling till landet de emigrerat från, medan den tredje generationens invandrare ofta är mer eller mindre helt assimilerade. Från början var tanken att avhandlingen skulle handla om filmen, men efter en tid insåg jag att jag ville göra något annat.
Det innebär bland annat följande: Den enskilde har rätt att använda finska i kontakterna med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Rätten är begränsad till ärenden som rör myndighetsutövning. Kai Latvalehto. Vilka frågor var det du ville komma åt i intervjuerna? Gottlund lär ha studerat de svenska skogsfinnarnas liv. Det finns inte heller så många former för att uttrycka detta, men ett akademiskt arbete är en av dem, säger Latvalehto.
Majoriteten av dessa var i årsåldern och kom från norra och östra Finland. Sverigefinnar (finska: ruotsinsuomalaiset) är en finskspråkig nationell minoritet i Sverige, det vill säga personer bosatta i Sverige som har finska som modersmål.
Sverigefinländare, sverigefinne eller finlandssvensk?
Myndigheten ska ge muntliga svar på finska. Upplevelserna är såklart olika för olika individer och det går inte att säga att sverigefinskheten ser ut på något visst sätt. Den kanske största orsaken var trots allt att jag är medveten om min subjektiva ingång till temat och att det engelska språket på ett sätt gör det lättare för mig att vara objektiv, jag undviker på så sätt att texten präglas av någon slags landskampsanda.
Det här innebär att andra generationens sverigefinnar blir lämnade ganska ensamma med sin specifika situation, konstaterar Latvalehto. Det är svårt. Hur kommer det sig att du disputerar vid just Åbo Akademi? Aktivister inom de sverigefinska leden har funnits sedan länge, och kampen för att höja finskans status i Sverige har också pågått sedan länge. Men det är en nedsättande ton som man bara får leva med.
Det är klart att det inte gick undgå att folk såg ner på en. Vilket i sin tur ledde till att gruppen blev relativt isolerad från det svenska samhället. Därför är det omöjligt att ange något exakt tal för hur många sverigefinnar som det finns i dagsläget i Sverige. fanns omkring personer med finländsk bakgrund i Sverige (personer som själva, vars en eller båda föräldrar, eller med en mor- eller farförälder född i.
Du använder metoden Life story interviews i din avhandling, varför och vad innebär detta? Dom förlorar allt i alla stora sammanhang. Som helhet bygger texten på dialogen mellan mig och informanterna och en massa andra texter. Annika, andra generationens finländare, Latvalehto — Som forskare måste man vara väldigt noggrann med att inte göra för breda generaliseringar. Sverigefinnarna har också en egen flagga, som ritades år , men togs officiellt i bruk först år Detta var också en av orsakerna till att jag ville ha minst femton till tjugo informanter och att utnyttja en kvalitativ metod, säger Latvalehto.
På talet flyttade häften av de finländare som emigrerat till Sverige på och talet tillbaka till Finland. Jag funderade länge på vilken metod som kunde vara bäst lämpad och kom fram till att den sociologiska metoden Life story interview, skulle vara bäst. Metoden har ofta en starkt subjektiv prägel, vilket är något forskaren måste tackla i sina resultat, säger Latvalehto. Det är klart det är synd.
Tankar om den egna bakgrunden kan upplevas som suddiga, udda eller till och med förträngda, det är vanligt att andra generationens invandrare inte alls levt ut sin sverigefinskhet, så någon flervalsenkät skulle helt enkelt inte ha fungerat. Foto: Oiva Latvalehto. Sådant sporrar ju — ni ska fan få se, liksom!
Sverigefinnarnas dag
Samtidigt möjliggör det engelska språket ett bredare, mera globalt perspektiv. Att vara ärlig och uttrycka det jag känner har jag aldrig haft problem med, så det har jag gjort också i den här texten. Det finns till exempel möjlighet att gå i en finsk grundskola. Det här är också orsaken till att avhandlingen blev sidor lång, säger Latvalehto. Detta innebar att det inte fanns stora ambitioner på att lära sig svenska.
År fick sverigefinnarna alltså de sverigefinländare som talar finska som modersmål minoritetsstatus i Sverige. Filmen kretsar kring Latvalehtos och hans pappas återresa till Göteborg, men under resans gång får man bekanta sig med många andra delar och personer som hör till det finska Sverige. Också andra sverigefinnar har hanterat sin bakgrund genom konsten. Räknar man in den tredje generationen med minst en mor- eller farförälder född i Finland uppgick antalet sverigefinländare till personer.
Det fina med den akademiska formen är dock att det är möjligt att vara ärlig. För jag håller med om att det skulle vara artificiellt för mig att prata finska, hade min man pratat så skulle det ha varit en annan sak. Av alla genomförda undersökningar torde lingvisten Mikael Parkvalls rapport vara den allra mest genomtänkta. Göteborg ingår sedan i Förvaltningsådet för finska.
Annika: Jag tänker så här att man kan förmedla, jag har förmedlat Finland till mina barn utan att dom kan finska. Företaget Radioundersökningar AB intervjuade 30 svenskar under och 5,2 procent av dessa uppgav sig tala eller förstå finska eller meänkieli, vilket utslaget på hela befolkningen blir cirka personer. Jag tänker på det så, för jag orkar inte belasta mig själv för att jag inte lyckades förmedla finska språket då.
Genom åren har det dock gjorts en del uppskattningar av antal finsktalande och invandrare från Finland till Sverige. Förskoleverksamhet och äldreomsorg på finska ska också erbjudas. Jag bemöttes bara med respekt, fast dom där kommentarerna kom med kniven blabla, men eftersom jag var så ensam i det blev det ingen flock och jag var stolt och jag lämnades ifred.
Trots att sverigefinnarna har minoritetsstatus i Sverige ses den här gruppen fortfarande inte som en väsentlig del av varken Sverige eller Finland, anser Latvalehto. Intervjuerna är i regel tidskrävande och kan anta olika rätt icke-standardiserade intervjuformer, där forskaren intar positionen av en god lyssnare och där den intervjuade personens egna uppfattning om sin situation står i centrum.
Till och med det etniska modersmålet förlorar ofta betydelse för tredje generationens invandrare. Men ändå är vårt gemensamma språk svenska. Det var ett fult språk och ett fult folk och dom kan inte ens engelska och allt är åt helvete. Det har jag verkligen gjort, dom har alla varit i Finland och har en känsla för Finland och det finska.
Det finns flera subjektiva berättelser om detta, men nästan inga arbeten där man försöker säga något om den här människogruppen som kollektiv. Den svenska minoritetspolitiken utgår från språkfrågan och det lilla som görs handlar om barn, förskolor och skolor.