Statlig eller kommunal skola
Huvudmannen har ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och föreskrifter 2 kap. Staten styr också skolväsendet via sina myndigheter. Inför valet presenterade Liberalerna bl a förslag om ett nationellt kvalitetssystem, vilket ytterligare skulle skärpa statens grepp över skolväsendet. Den möjliggjorde besparingar inom grundskolan, åtgärder för ökad kostnadseffektivitet och strukturella förändringar inom skolväsendet.
Det beslutades om en ny kommunallag som gav kommunerna ett större utrymme att själva avgöra hur olika besluts-organ, bl. För gymnasieskolan fanns enskilda huvudmän. Kommunaliseringen skulle göra det möjligt att anpassa skolan efter lokala behov. Skolinspektionen som ett sätt att skapa likvärdig betygssättning i hela landet och komma åt de s k glädjebetygen, d v s diskrepansen mellan betyg och provresultat.
Lärarna behövde ett eget handlingsutrymme och eleverna behövde få ökat inflytande. En modern skola med statligt huvudmannaskap skulle kräva en regional eller lokal statlig förvaltning med en viss självständighet från regeringen eller de centrala skolmyndigheterna, står det i utredningen. Kommunaliseringen som genomfördes innebar att kommunerna fick ett samlat verksamhetsansvar för skolan och därmed ett odelat arbetsgivaransvar för all personal, däribland lärarna som tidigare hade haft statligt reglerade tjänster.
Lönesättningen avreglerades genom att det s.
Det medborgerliga inflytandet över skolan var litet i förhållande till andra samhällsområden. Staten styr också skolväsendet indirekt via lärar- och förskollärarutbildningarna och de möjligheter till fort- och vidarebildning som erbjuds vid universitet och högskolor, delvis i samarbete med Skolverket. Skolkommittén har presenterat två alternativa förslag på ökad styrning och delfinansiering av det offentliga skolväsendet.
Staten anger nationella mål och riktlinjer för skolväsendet som ska garantera att utbildning i landet blir likvärdig och håller hög kvalitet. Under våren presenterade Liberalerna ett förslag om att de nationella proven skulle rättas nationellt och externt av t. Nuvarande ansvarsfördelning för skolväsendet Sedan kommunaliseringen har staten successivt stärkt sin styrning av skol-väsendet, men ansvarsfördelningen mellan stat och huvudmän kvarstår i huvudsak.
Staten har vidare möjlighet att styra skolväsendet genom riktade statsbidrag. Mycket talar dock för att kommunaliseringen och de övriga reformerna och sättet de genomfördes på även fick oönskade effekter, bl. Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvud-mannens verksamhet inom skolväsendet 2 kap.
Vidare infördes systemet med fristående skolor med rätt till bidrag från elevernas hemkommuner och möjligheten att välja skola utökades, vilket förde med sig nya krav på kommunerna, bl. Även Sveriges regioner är huvudmän för gymnasieskola och gymnasiesärskola. Likvärdigheten skulle bland annat värnas genom den statliga lärarutbildningen och reglerna om meritvärdering.
Det finns brister i styrningen av skolväsendet OECD har vid flera tillfällen påtalat att åtgärder behövs för att råda bot på de sjunkande skolresultaten liksom den ökande ojämlikheten i det svenska skolväsendet se t. Skol-verket Skolverkets lägesbedömning och Skolinspektionen Skolinspektionens årsrapporter och har återkommande konstaterat att många skolhuvudmän saknar kapacitet och nödvändigt underlag för att kunna analysera och åtgärda brister och problem i skolverksamheten.
Skolinspektionen beslutar även om till-stånd för fristående skolor. Ett av de få försöken på senare tid att utreda möjligheten att öka statens styrning återfinns i Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan — nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU där det finns resonemang om ökad statlig finansiering, en statlig skolmyndighet med närvaro på regional nivå, ett sammanhållet uppföljnings- och utvärderingssystem samt ett statligt professionsprogram, ytterligare utvecklat i följdutredningen Med undervisningsskicklighet i centrum — ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling SOU Självfallet måste omfattande strukturreformer av detta slag genomföras med omsorg och föregås av gedigen analys och utredningsarbete.
Syftet med kommunaliseringen var att öka effektiviteten och kvaliteten i skolans verksamhet. Minskad detaljreglering i kombination med mål- och resultatstyrningen skulle leda till en mer ändamålsenlig och rationellare verksamhet och mer effektivt använda resurser. Kommunaliseringen förstärkte medborgar- och brukarinflytandet över skolväsendet. Av skollagen följer även att huvudmannen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen 4 kap.
Sammanfattning av Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den statliga skolan SOU 2014:5
Skolinspektionen konstaterar också att huvudmän som ansvarar för flera skolformer ofta har fokus på grundskolan i sin styrning och uppföljning. Fördelarna med kommunal skola. Det är kommunerna och inte staten som har bäst kunskap om elevernas och skolornas unika förutsättningar. Skolforskningsinstitutet liksom Specialpeda-gogiska skolmyndigheten ska på olika sätt bidra till att stärka skolväsendets samlade kompetens.
Inget av dessa alternativ innebär att skolan återförstatligas. Staten ansvarar för att fastställa de olika lärar- och förskollärarexamina liksom de krav som ställs för att erhålla examen vilket är avgörande för vilka kunskaper och färdigheter lärare i förskolan, skolan och den kommunala vuxenutbildningen har, och därmed hur undervisningen genomförs. Liberalerna vill därför se någon form av certifiering eller kvalitetsgodkännande.
En viktig förklaring är att andelen utlandsfödda elever ökat betydligt under perioden. Antalet nationella regler som styrde organisation, tjänstetillsättning och resursfördelning minskade kraftigt. OECD bedömer att det saknas en sammanhållen strategi för att förbättra skolan och att de senaste årens skolreformer har genomförts utan ett inbördes sammanhang och en gemensam strategi för att förbättra skolorna.
OECD anser att det finns ett behov av en tydlig statlig närvaro på regional nivå för att kunna arbeta systematiskt med att upprätthålla och utveckla kvaliteten och likvärdigheten i skolsystemet. Via Skolinspektionen följer staten upp att målen uppfylls genom tillsyn och granskning av verk-samheten i de olika skolformerna.
Statlig eller kommunal skola spelar ingen roll
År infördes också en ny lärarutbildning som innebar att en gemensam lärarexamen ersatte samtliga åtta tidigare lärarexamina. Skollagen medger både offentliga kommun, region och stat och enskilda huvudmän för skolan 2 kap. OECD ifrågasätter rimligheten i det dåvarande antagandet att varje kommun har den administrativa kapacitet, den kompetens och de styr- och kontrollsystem som krävs för att bedriva verksamheten med hög kvalitet.
Skollagen riktar sig till tre ansvarsnivåer inom skolväsendet: huvudmannen, rektorn och läraren. Staten är också huvudman för specialskolan och sameskolan samt för förskoleklass och fritidshem vid dessa 2 kap. Även om svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar vänt upp tydligt de senaste åren se t. Likvärdigheten i den svenska skolan brister Skolkommissionen lyfter fram att den bristande likvärdigheten är ett allvar-ligt problem i den svenska skolan.
Det finns en övertro på nationella reformer om system och regler. Det saknas former för ansvarsutkrävande för det lokala ansvaret, uppföljningen och utvärderingen är outvecklade och ansvaret för skolutveckling är oklart, eftersom det delas mellan olika nivåer som gör olika bedömningar och prioriteringar. Det finns ett signalvärde i vad huvudmän fokuserar på och väljer att följa upp som leder till att annat kan åsidosättas eller nedprioriteras, oavsett om det är avsikten eller inte Skolinspektionens årsrapport Skolkommissionen gör i sitt slutbetänkande Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU bedömningen att staten har underskattat de krav som ställs på ett mål- och resultatstyrt skolsystem när det gäller bland annat huvudmännens kapacitet att följa upp, utvärdera och analysera sina resultat.
Men under den ekonomiska krisen i början av talet riktades politiken in mot besparingar, avregleringar och effektivare resursutnyttjande. Även års skolkommission pekar på att skolan lider av allvarliga systemsvagheter. Vuxenutbildningen och till vissa delar gymnasieskolan följs upp i mindre utsträckning. Vad innebar kommunaliseringen? Vad ville man med kommunaliseringen?
En statlig skola för likvärdig utbildning i hela landet
Statens skolverk är förvaltningsmyndighet för skol-väsendet med uppgift att främja att alla elever får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö, men ska också bl. Men den statliga styrningen av skolan blir allt starkare. Den rödgröna regeringen har valt ett tredje alternativ som innebär att man utöver den nuvarande kommunala finansieringen infört ett riktat statsbidrag till ett begränsat antal kommuner utifrån socioekonomiska faktorer.
Därutöver har kommunerna särskilt ansvar för vissa frågor. Lärare har ett ansvar för undervisning och betygssättning 2 kap. OECD beskriver det svenska skolsystemet som väldigt komplext med många aktörer och bedömer att avsaknaden av en gemensam strategi är allvarlig i ett system som det svenska med stark grad av decentralisering och marknadsorientering.
Rektorn leder det pedagogiska arbetet vid en skolenhet, beslutar om organisationen och resursfördelningen inom enheten och har i övrigt det ansvar som framgår av författningar 2 kap. Den statliga kontrollen av nationella prov och undervisningens kvalitet måste stärkas. Utöver de kommuner som är huvudmän inom skolväsendet finns ett stort antal enskilda huvudmän av varierande storlek.
Staten be-döms behöva ta tillbaka kontrollen över några av de styrmedel som staten lämnade ifrån sig under talets reformer. Skolverket arbetar vidare enligt sin instruktion med stöd till skolutveckling, riktade statsbidrag och genom informations- och kommunikationsinsatser.
Kommunal eller fristående grundskola?
Skolkommissionens analys visar ett försvagat och delvis fragmentiserat skolväsende med en låg grad av samverkan, samarbete och gemensamt förbättringsarbete mellan skolor och skolhuvudmän. Familjebakgrunden har avgörande betydelse för skolresultaten och betydelsen av familjebakgrunden har dessutom ökat under de senaste 20 åren. Sett ur ett nationellt likvärdighetsperspektiv är utvecklingen över tid i grundskolan i Sverige inte positiv.
Däremot har staten sedan den mest decentraliserade tiden under talet kommit tillbaka i skolans värld där staten tidigare inte var lika styrande. Bland de åtgärder som OECD rekommenderar återfinns bl. I sitt delbetänkande Samling för skolan - Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet SOU be-dömde kommissionen att dessa försämringar uppstått som en konsekvens av utformningen och genomförandet av talets decentralisering och av-reglering på skolområdet.
Styrningen av skolväsendet i dag innebär att riksdag och regering har ett övergripande nationellt ansvar för resultat och utveckling inom de olika skolformerna.